Undersökningens avsikt är att granska video-centric webbplatsers användning bland Karlstads universitets studenter, varför och hur studenter använder webbplatserna. Undersökningen är baserad på Uses and Gratifications modellen..

Piratkopiering är väldigt vanligt nu för tiden, eftersom det är lätt att göra exakta kopior. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det förekommer användande av piratkopierade program bland studenter på Karlstad universitet. Om det gör det, vad är anledningarna och hur ser de själva på sitt användande?I uppsatsen studeras enbart programvara och inte annat upphovsrättsligt skyddat material, som film eller musik. Studien är en icke-slumpmässig statistisk undersökning.

Dagens arbetsliv är till stor del beroende av IT på olika sätt. Majoriteten av Sveriges arbetare har på något sätt kontakt med IT i sin vardag för att genomföra sitt arbete. För en del är det helt nödvändigt då deras arbete enbart berör IT medan det för andra är ett verktyg som underlättar den vardagliga processen. Frågan är ifall det alltid är ett verktyg som underlättar de vardagliga processerna?I den här uppsatsen redogör vi för en kvalitativ studie som genomförts genom intervjuer vid Karlstads universitet för att se hur åtta stycken anställda med utbildningsrelaterade arbetsuppgifter uppfattar och upplever den digitala arbetsmiljö.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt.

Denna uppsats försöker besvara frågeställningen varför en del studenter vid Karlstads universitet väljer att ta ut sin examen vid något annat lärosäte. Vi belyser bytesprocessen som leder respondenterna i undersökningen fram till ett faktiskt byte, från det att tanken föds, till att studenten etablerar sig vid ett nytt lärosäte. Med hjälp av djupintervjuer hittar vi anledningar till varför byten sker, antingen av praktiska skäl eller så är det tron att en examen från ett äldre lärosäte, med högre status, ger ett försprång in i karriären.Utifrån teorier som valts inom exempelvis relationsmarknadsföring, image, kundnöjdhet och bytesbeteende- framför allt SPAT (Switching Path Analysis Technique) analyserar vi informationen och underbygger resultaten. Längs undersökningens gång har vi modifierat SPAT-modellen och lagt till flera variabler. Detta för att den ska passa in på just bytesprocessen hos högskolestuderande, vilket har givit oss en tydligare bild över processen.Det framkommer tydligt under studiens gång att flera av studenterna väljer att byta universitet för att ta ut sin examen vid ett universitet med i deras ögon högre status.

Det rådande samhällsklimatet, landets ekonomi i stort samt den ökande arbetslösheten, i landet har lett till att fler människor än någonsin tidigare söker sig till eftergymnasiala utbildningar. Regeringen har de senaste åren skjutit till pengar för att skapa fler studieplatser. Även om antalet studieplatser har ökat, så är rekryteringen till de olika universiteten något skev. Resultatet blir att det uppstår ett enormt söktryck på vissa skolor, medan en del får svårt att fylla platserna. Ett annat dilemma är att antalet utbildningsalternativ har ökat markant vilket också bidrar till denna effekt.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.

Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästagenerations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturellafaktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel.Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanståendekriterier och kan ej användas i generaliserade syfte.

Förmågan att kunna kommunicera är av yttersta vikt för att en organisation ska vara fungerande. Det är också nödvändigt för en organisation att kunna förändra sig för att förbli effektiv. Motivation är det som sätter tankar i handling och därför bör det vara en viktig aspekt när det kommer till internkommunikation i stora organisationer som genomgår förändringar.    Uppsatsen baseras på en fallstudie av en organisationsförändring vid Karlstads universitet som genomfördes 1 januari 2013, där kvalitativa intervjuer använts som metod. Undersökningen gjordes under november och december 2012 då förändringsprocessen var i sitt slutskede.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Dagens snabbföränderliga organisationer eftersträvar ofta att hålla sig konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket tenderar att ställa allt högre krav på effektiv kunskapsspridning. I många fall väljer organisationer att använda projektformen för att färdigställa uppgifter. Projektformens temporära karaktär innebär ytterligare hantering av erfarenheter och lärdomar, i synnerhet då det finns en risk att erfarenheterna går till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det många metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fånga upp lärdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod består av att rutinmässigt och strukturerat upprätta så kallade slutdokument, där bland annat erfarenheterna skall kunna fångas upp, lagras och arkiveras.Studiens syfte är att peka på tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar på Karlstads universitet.Två forskningsfrågor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte:Hur ser hanteringen av slutdokument ut på Karlstads universitet?Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lärdomar mellan projekt på Karlstads universitet?En kvalitativ metod har tillämpats där vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare på Karlstads universitet.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

SammanfattningMässor förekom som fenomen redan under medeltiden och har allt sedan dess använts som en kanal för försäljning och marknadsföring. Idag tävlar företag och organisationer om mässbesökares uppmärksamhet genom att skapa attraktiva montrar med vinnande koncept som ska locka människor och få dem att lägga företagsnamnet på minnet.Detta är vad Karlstads universitet haft i åtanke då de utformat beskrivningen till detta projekt. Bakgrunden till projektet är att universitetet finns representerat på ett antal mässor varje år, runt om i landet. Uppdraget har således varit att ta fram ett nytt koncept med en tillhörande design till universitetets mässmonter. Syftet med detta projekt är inte primärt att få besökarna att söka till universitetet, utan att de ska minnas det vid eventuell framtida övervägning av vidarestudier.Projektet har utvecklats med hjälp av kvalitativ metodik.

Detta arbete har varit ett examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet.?Examensarbetet omfattade 22,5 högskolepoäng och har utförts av Andreas Holmén.?Handledare från Karlstads universitet var industridesigner och universitetsadjunkt Lennart Wihk och examinator var proffessor Fredrik Thuvander.Examensarbetet var en del av ett större projekt som involverade ytterligare fem studenter. Projektet var ett industrisamarbete mellan Karlstads universitet, Glava energy center och företaget Värmestugan AB.Projektet är uppbyggt kring en idé om att kunna energieffektivisera uppvärmningen av tappvatten genom att kombinera solvärme- och värmepumpsteknik. Första fasen av projektet genomförde projektgruppen gemensamt, när gruppen enades om ett huvudkoncept fokuserades det på de enskilda problemformuleringarna för respektive examensarbete.Den del av projektet detta specifika arbete avsåg att lösa var vilka krav som var lämpliga för en funktionsprototyp med syftet att tilltala en investerare eller samarbetspartner. Men även hur man på bästa sätt kunde uppnå dessa krav inom tidsramen för projektet och med de resurser?som fanns tillgängliga.Uppgiften löstes genom att genomföra en research som sammanställdes med hjälp av en funktionsanalys och en semantisk analys till en kravspecifikation.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns en skillnad på studentens prestation i ett läsförståelsetest (TISUS), beroende på vilket tonläge (dur eller moll) på klassisk musik de fick lyssna på. Undersökningen genomfördes som ett laboratorieexperiment i en studierum på Karlstads universitet, utifrån en oberoende mellan-grupps-design. Urvalet var ett tillfällighetsurval av studenter (N= 26), i åldrarna 19 ? 33, inom Karlstads universitet. Oberoende variabeln var klassiskt musik komponerad av Wolfgang Amadeus Mozart, vilket var uppdelat i de två olika betingelserna dur och moll.